Idag är det en lycklig, stelfrusen, amatörtränare i Dalarna. Har ju varit såååå otroligt stilla på hästfronten ett tag. Något som gör mig så rastlös och, tjaa deprimerad.
Men idag kände jag att mina behandlade små (stora) lusar gott kunde börja skritta i alla fall. Sagt och gjort, dra av sommarskorna och fram med släden!
Det är ju det bästa på hela vintern! En lurvig, just nu jäkligt tjock, Norsken. Strålande sol, ett par decimeter snö och så släden då.
En timmes lunk blev det. Alldeles lagom, då var min högerhand mer lik en 200 år gammal sten. Men vad gör det? :)
Vi gick in på en väg där det drivit otroligt mycket snö, Norsken fick jobba rumpan av sig och jag och min stalltjej josse höll i oss för glatta livet. Tur släden har tippskydd säger jag bara!
Har en himla fin vän som kommer och vinterskor alla snart så då drar träningen igång på riktigt. Tills dess pulsar vi i snön!
Ha det bra, det ska jag! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar